God ekonomisk hushållningon

I kommunallagen ställs krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning som sedan följs upp i årsredovisningen.

I budgeten ska kommunen ange mål och riktlinjer för såväl verksamhet som ekonomi som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning och om resultatet är förenligt med de mål och riktlinjer fullmäktige beslutat om.

Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet, där varje generation bär sin kostnad. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens medborgare får ut så mycket som möjligt för sina skattemedel. Utifrån ett finansiellt perspektiv innebär det att morgondagens kommunmedlemmar kan försäkras samma servicenivå som dagens invånare utan att skattenivån
höjs.

För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

Kommunen har identifierat fem områden som tillsammans definierar god ekonomisk
hushållning. En förutsättning är att det också identifieras relevanta mål för dessa områden som samspelar med varandra.

Kommunens fem områden för ekonomisk hushållning är:

1. 1. Soliditet
   2. Årets resultat
   3. Investeringstakt
   4. Storlek på låneskuld
   5. Kassaflöde

Målstyrning

Med kommunens vision, målområden, verksamhetsområdesmål och indikatorer med måltal ska tydliggöras vad förvaltningen ska prioritera och uppnå utifrån sitt uppdrag och sin verksamhetsidé. Kommunen ska också ha finansiella mål som bygger på en ekonomi i balans.

Uppföljning och rapportering

Kommunen ska ha har ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen ska ske till kommunstyrelse. Årsbokslut och delårsrapport underställs revisorerna.

Kvaliteten på verksamheterna ska följas upp löpande. Vartannat år skall det genomföras en bred attitydmätning bland Bromöllaborna, och inom flera av våra verksamheter skall det göras brukarundersökningar. Kommunen ska ha kundvalssystem inom skola, förskola, daglig verksamhet, familjerådgivning och hemtjänst samt inom särskilda boenden för att ge valfrihet och för att stimulera till hög kvalitet och kostnadsmedvetande.

Kommunen ska ha ett program för uppföljning av privata utförare för att förvaltningen genom avtal och uppföljning kan säkerställa att privata utförare bedriver verksamhet enligt lagar, förordningar och föreskrifter samt de mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt för verksamheten.

Koncernsamordning

Kommunstyrelsen tillsammans med förvaltningen ansvarar för den löpande verksamheten. För att säkerställa ”god ekonomisk hushållning” ska det finns en koncernsamordning i form av mål, policys och riktlinjer. Exempel på verksamheter där samordning ska ske är lokalförsörjning, investeringar, fysisk planering, informationsteknologi, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Ledning och samordning utövas av kommunstyrelsen genom presidiet tillsammans med ordförande i respektive bolag. Det är dock en fördel om en koncernstruktur kan skapas.

Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksamheter utvecklas. Inom kommunen ska det finns en pågående dialog om dessa frågor och kompetenshöjande insatser ska genomföras inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter ska följas upp genom regelbundet återkommande medarbetarenkäter. Kommunens målområde och finansiella mål ska även gälla för kommunens bolag.

Resultatutjämningsreserv

Kommunen har en resultatutjämningsreserv (RUR). Kommunstyrelsen lämnar förslag i årsredovisningen till kommunfullmäktige avseende avsättning till eller disposition av RUR. Avsättningen får dock högst motsvara den maximala nivån som stadgas i kommunallagen.

Finansiella krav och mål

Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter alltid överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare.

Med ovan i beaktande resulterar vårt förslag till Budget för 2023 i ett resultat på 17,8 mnkr, dvs 2% av de totala intäkterna, som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans och följer de mål som gäller för god ekonomisk hushållning.