Budgetförutsättningar 2023 med plan för 2024-2025
5 Budgetförutsättningar 2023 med plan för 2024-2025
(Utdrag från Ekonomienhetens anvisningar2022-04-20 Emma Krüger, Bromölla kommun)
Ekonomiska förutsättningar
Skattesats
Den kommunala utdebiteringen i Bromölla är 22,56 innevarande år. I detta dokument har beräkningar gjorts utefter oförändrad skattesats 2023.
Antal invånare
Antalet invånare i kommunen uppgick den 31/12 2021 till 12 650 personer och i SKR:s prognos för Bromölla beräknades invånarantalet till 12 656 personer för 2022 vilket också den senaste prognosen för året är beräknad på,
Skatteintäktsprognosen för 2023 och framåt är beräknad på invånarantalet om12 656 personer. Den senaste månadsstatistiken från Statistiska centralbyrån visar dock på ytterligare minskande siffror gällande invånarantalet där antalet invånare minskat med 40 personer till och med februari 2022. Det är framförallt antalet födda som minskar och antalet döda som ökar. Det var fler som flyttade in än ut i februari.
Skatteintäkter
Skatteintäkterna är beräknade utifrån SKR:s cirkulär 22:06.
Kapitalkostnader
Kapitalkostnaderna består av interna räntor och avskrivningar. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) föreslår internräntan för år 2023 att vara 1,25 procent. Vilket är en höjning med 0,25 procentenheter jämfört med den förslagna internräntan år 2022 som är 1,0 procent.
I kommunsektorn har nyupplåningskostnaden under flera år varit lägre än kostnaden för de lån som förfaller, vilket lett till att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunkit. Förfall av fasta lån/räntebindningsderivat med relativt höga räntenivåer har hittills också bidragit till räntenedgången.
Bedömningen är att räntenivån nu har bottnat och att lånen som förfaller inte längre bidrar till att genomsnittliga räntan sjunker.
Marknadsbedömningen är att räntan kommer börja stiga de närmaste åren. Enligt
Kommuninvest var den genomsnittliga räntan för kommunsektorns upplåning 0,86 procent år 2021. Simulering utifrån marknadsränteläge, låneportföljer och förfall visar på en svagt ökande. räntenivå de närmaste åren.
Det är kommunen som själv bestämmer vilken internränta man ska tillämpas.
Bromölla kommuns genomsnittliga ränta de senaste 12 månaderna har varit 0,55 procent. Ett lån om 20 mnkr förfaller under våren och skall omsättas, viket troligen kommer att leda till en något ökad räntekostnad för kommunen. Detta lån har idag en fast ränta om 0,86 procent och utifrån riskspridning behöver det omsättas på en något längre period. Utifrån nuvarande prissättning på Kommuninvest innebär det att räntekostnaden ökar med ca 1,5 % för detta lån, snitträntan ökas därmed till ca 0,8 procent.
Två lån ska omsättas under 2023 och med nuvarande inflationsberäkningar kan ytterligare höjningar av räntan väntas framöver. Utifrån det påverkas kapitalkostnaderna framförallt från och med 2024 och framåt.
Avskrivningarna har beräknats på befintliga tillgångar samt budgeterade.
Pensionskostnader
Kommunen valde att göra en partiell pensionsinlösen i 2021 års bokslut om 10 mnkr. En inlösen av ansvarsförbindelsen innebär att:
-
- Pensionsskulden minskar.
- Pensionsutbetalningar kommande år blir lägre.
- Undanträngningseffekt i verksamheterna minskar. (minskar driftskostnaderna för pensionsutbetalningar framåt)
- Den finansiella risken minskar.
Sveriges kommuner och regioner och fackföreningarna har kommit överens om ett nytt pensionsavtal som förbättrar arbetsvillkoren för välfärdens medarbetare. Avtalet innebär högre pensioner för de anställda i kommuner och regioner. Det nya Avtalet AKAP-KR kommer börja gälla från och med den 1 januari 2023.
Det nya pensionssystemet innebär att de förmånsbestämda pensionerna avvecklas och därmed får alla som anställts från och med 2023 en premiebestämd pension. De anställda som har ett intjänande av förmånsbestämd ålderspension kvarstår i KAP-KL, men kommer att bli erbjudna att gå över till AKAP-KR. Premiebestämd pension innebär att arbetsgivaren sätter av en summa till de anställdas tjänstepensioner varje månad och därmed får ökade möjligheter att förutse. uppkomna pensionskostnader. Samtidigt som kommuner och regioners pensionsskuld minskar över tid får medarbetarna högre pensioner.
Det nya avtalet innebär att kommuner och regioner från och med 2023 kommer att öka avsättningen till den premiebestämda pensionen från 4,5 till 6 procent av den pensionsgrundande lönen upp till avgiftstaket som är 7,5 inkomstbasbelopp (vilket motsvarar drygt 44 000 kronor). På de lönedelar som överstiger basbeloppen kommer kommuner och regioner att öka avsättningen från 30 till 31,5 procent. De premiebestämda pensionerna innebär något högre kostnader för kommunsektorn som arbetsgivare, men å andra sidan blir pensionerna mer förutsägbara och det blir enklare att räkna på pensionskostnaderna åren som kommer framöver.
Ett framtaget räkneexempel av KPA:
Beräkningar visar att för en 25-åring som idag har en lön på 30 000 kronor/månad och i reala termer ligger kvar på denna nivå kommer att under perioden få 230 000 kronor mer i avgift inbetalt, vilket förväntas ge 1 800 kronor mer i pension per månad.
För en anställd som är 45 år gammal och har en motsvarande lön, innebär det att 125 000 kronor mer i avgift och 700 kronor mer i pension.
Antaganden i exemplet ovan: arbetar till 68 års ålder, 0 % inflation, avkastning på 2,1% och ingen löneökning
Pensionskostnaderna beräknas öka 2023 med stigande inflation. SKR bedömer i marsprognosen till KPA att prisbasbeloppet kommer att stiga över 5 procent för 2023, vilket har stor påverkan på pensionskostnaderna. Prisbasbeloppet har betydelse för hur mycket intjänade pensionsrätter ska räknas upp. Sommaren 2022 fastställs prisbasbeloppet för 2023.
Dessa faktorer påverkar pensionskostnaderna 2023:
-
- Nytt pensionsavtal
- Högre avgiftsnivåer
- Inflationsuppräkning av den avgiftsbestämda ålderspensionen
- Tilläggsavgifter
- Inflation
- Högre uppräkning av förmåner för anställda och pensionärer Högre pensionsunderlag
- Avgiftsbestämd ålderspension i AKAP-KR räknas upp med inflationen
KPA pension arbetar nu med att sätta sig in i detaljerna kring det nya avtalet och vilka förändringar som det för med sig för Bromölla kommun. En fördjupad prognos presenteras i slutet på april. SKR kommer även under våren att ta fram ett informationsmaterial kring förändringen av pensionsavtalet.
I diskussioner med KPA pension har kommunen blivit rekommenderade att beräkna en kostnadsökning under 2023 av pensionskostnaderna med ca 35 procent vilket också är gjort i detta underlag. Den prognostiserade ökningen av kostnader i 2023 är 7 mnkr.
Skatteunderlagets utveckling
Skattekraften i Skåne är relativt låg eftersom ekonomin i Skåne genererar mindre lönesummor per sysselsatt än riksgenomsnittet och eftersom en lägre andel personer i förvärvsarbetande ålder är sysselsatta än genomsnittet i riket. År 2022 uppgår skattekraften i Bromölla till 86 procent av genomsnittet för riket vilket kan jämföras med 93 procent i Skåne. Vilket är samma
Lomma, nivå som Osby och Hässleholm. De kommuner i Skåne som har ett bättre värde än riket är Båstad, Höganäs, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Vellinge.
takt. Reallöner därav följer att och produktivitet även skatteunderlaget växer i en långsammare, beräknas framöver öka måttligt i ett historiskt perspektiv, inte minst då produktivitetstillväxten antas vara relativt svag. Därmed ökar det underliggande skatteunderlaget endast med 3,3 procent som genomsnitt åren 2024-2025, vilket kan jämföras med trendtillväxten de tio senaste åren på 4,1 procent per år.
För perioden som helhet visar den prognos regeringen presenterade i budget propositionen lägre skatteunderlagstillväxt än SKR:s bedömning. SKR:s beräkning visar högre ökningstal för alla år. Regeringen räknar med en lägre ökning av lönesumman alla år förutom 2025 och i regeringens prognos finns inte M+KD+SD:s höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år samt övriga förslag i reservationen med. Regeringens prognos gjordes dock i augusti 2021.
Under perioden 2021-2025 räknar SKR med något större ökning av skatteunderlaget än ESV gjorde i november 2021. I SKR:s prognos ökar skatteunderlaget mer 2021-2023 och mindre
2024-2025.
Osäkerheten i prognoserna i cirkulär 22:06 är stor eftersom ingen hänsyn är tagen till det krig som inleddes i Ukraina efter cirkuläret presenterades. I detta cirkulär befann sig Sverige och omvärlden i en återhämtning efter pandemin. Vilket gör att alla siffror grundar sig därmed på den analysen. Det som dock redan då synliggjordes var att inflationen stigit i flera länder omvärlden, dock inte i Sverige utöver energipriserna. SKR:s prognoser är baserade på en tro om att inflationen faller tillbaka under andra halvan 2022, efter att ha drivits upp av höga energipriser. Analyserna var då att återhämtningen enbart skulle vara begränsad under inledningen av 2022 och att konjunkturen skulle bli starkare men kriget har gjort att förutsättningarna för handel och transport har förändrats igen.
Nedan visas hur KPI och prisbasbeloppet ökat under slutet av 2021 och inledningen av 2022.
Konsumentprisindex (KPI) 12-månadersförändring (inflationstakten) 1980=100, procent efter
månad.
procent
Arbetskraftskostnader samt övriga kostnader
I SKR:s kalkyler beräknas. Den årliga förändringen
kommunernas av kostnaderna i verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser.
fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas den senaste bedömningen av prisförändringar under perioden 2021-2025. Bedömningen uppdateras vid varje ny skatteunderlagsprognos. I nedan prognos har SKR inte inkluderat de ekonomiska effekterna från det nya pensionsavtalet AKAP-KR som gäller från och med den 1/1 2023. I denna beräkning är ej heller hänsyn tagen utifrån en eventuell ökad inflation som därmed påverkar såväl behoven i lönestrukturen som övriga kostnader. Ny prognos
för PKV presenteras den 28 april.
Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKR:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKR:s prognos, och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna.
Någon uppräkning av övriga kostnader är inkluderat i beräkningsunderlagen.
PO-pålägg
PO-pålägget som avser arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar samt intjänad pensionsrätt för kommunerna beräknas till 39,25 % av lönesumman 2022. PO- pålägget för 2022 är därmed sänkt för kommuner och regioner.
Detta pålägg används vid beräkningarna för åren 2022-2023. Det av SKR framtagna PO-pålägget
används i budget och internredovisning. Uppdatering av PO-pålägg 2023 görs först i slutet av
2022 av SKR.
Finansnetto
Finansnettot består av de finansiella kostnaderna och de finansiella intäkterna. I detta underlag har räntan beräknats utifrån befintliga lån om 195 mnkr för kommunen. Upplåning är avhängt som beslutas för 2023 och framåt. Framtaget investeringsbehov i bifogad investeringsplan samt eventuella ombudgeteringar av 2022 års beslutade investeringsbudget innebär att självfinansiering inte är möjligt och att nyupplåning kommer att krävas. Görs nyupplåning under perioden kommer inte målsättningarna i god ekonomisk hushållning att följas.
De finansiella kostnaderna är beräkna på ett genomsnitt för de nuvarande räntenivåerna upptagna lån. Bromölla kommuns genomsnittliga ränta de senaste 12 månaderna har varit 0,55 procent. Ett lån om 20 mnkr förfaller under våren och skall omsättas, viket troligen kommer att leda till en något ökad räntekostnad för kommunen. Detta lån har idag en fast ränta om 0,86% och utifrån riskspridning behöver det omsättas på en något längre period vilket innebär utifrån nuvarande prissättning på Kommuninvest att räntekostnaden ökar med ca 1,5 % för detta lån, snitträntan ökas därmed till ca 0,8 procent.
Två lån kommer omsättas under 2023 och med nuvarande inflationsberäkningar kan ytterligare
höjning av räntan väntas framöver. Vilket innebär att ökade räntekostnader är att vänta åren framöver för kommunen.
Finansiella intäkter består av intäktsräntor, aktieutdelningar, koncernbidrag och borgensavgifter m.m. Denna post har visat sig vara svår att budgetera eftersom kommunen inte själv råder över
vissa potentiella utdelningar.
Försiktighetsprincipen råder därmed och kommunen budgeterar enbart med intäkter som är
säkra.
Likviditet
Kommunens likviditet skall alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Att upprätthålla en kassalikviditet (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) på 100 procent bör eftersträvas vid varje givet tillfälle. För att kommunen skall klara att hålla en fortsatt god likviditet utan nya lån krävs att resultatmålen efterlevs och att investeringstakten sänks.
resultatmålet
I detta underlag har beräkning gjorts utifrån målet om god ekonomisk hushållning och för 2023 är därmed satt till 2 procent. Med en nettokostnadsandel på 98 % innebär det att kommunen med egna medel kan finansiera investeringar om 51 mnkr i 2023.
Finansiellt utrymme
Det preliminärt förändrade utrymmet från 2022 till 2023 uppgår till 19,5 mnkr med ett
resultatkrav för 2023 om 2 procent.
En förändring av resultatmålet på +/- 1% ger ett utökat eller minskat resursutrymme om
8,7 mnkr.
Utrymmet är justerat med 7 mnkr i 2023 för den uppskattade ökade kostnaden med anledning av ökade pensionskostnader. Utrymmet efter justering blir därmed 12,5 mnkr för 2023 och räcker därmed inte till för att täcka den årliga löneökningen och andra beslutade ramökningar.
Verksamheterna har utöver beslutade kostnadsområden 2023 synliggjort ytterligare behov som
ej inryms i nuvarande beslutade ramar för 2022. Den uppskattade totala kostnaden för dessa behov är enligt framtaget underlag 2022-04-11 17 mkr. Det finns dock poster som inte är beräknade, en av dem är den eventuella påverkan som inflationen har på kommunens kostnader.
För att kunna uppnå en budget i balans med ett resultatkrav om 2 % och samtidigt kunna kompensera framtagna behov kommer åtgärder behöva vidtas med omprioriteringar i budgeten
eller genom ökade intäkter.
Nuvarande befolkningsprognoser med minskade invånarantal är också ett orosmoln utifrån beräkning av skatteunderlaget. Följer kommunen nuvarande trend finns inte ökade intäkter att
vänta framgent utan det kommer krävas besparingsåtgärder för att kunna möta
kostnadsutvecklingen.
Behoven är inte rangordnade eller värderade av förvaltningsledningen gemensamt utan kommer från respektive verksamhetschef. Behoven synliggörs på detta sätt så att ni förtroendevalda har information och kan fattas beslut om prioriteringar í budget utifrån era ambitioner.
I detta underlag har inte alla parametrar kunnat kostnadsberäknas. Det kan handla om det
fortfarande saknas information eller beslut om vilken ambitionsnivå som kommer bli aktuell.
Osäkerheter
Osäkerheten i underlaget har beskrivits redan i ingressen utifrån kriget i Ukraina och dess påverkan på kostnadsutvecklingen. Preliminära prognoser synliggör inflationsökningar framåt vilket därmed påverkar kostnaderna.
En annan osäkerhetsfaktor är svängningar i behoven från medborgarna. Detta kan bero på marknadskrafter men också i stor utsträckning på små och stora förändringar i demografi.
Upplösningen av SBKF kommer sannolikt att medföra ytterligare kostnader och kanske till stora belopp. Dels handlar det om en övergångsperiod, men också att en ny lösning kan innebära ett förändrat kostnadsläge.
Investeringar och finansiering
En långsiktighet i investeringsplaneringen är viktig för att skapa goda förutsättningar att bibehålla och utveckla de kommunala anläggningarna på ett ansvarsfullt sätt. För att åstadkomma detta är dialogen mellan förvaltningen och politiken viktig. Ett sätt att närma sig detta är att politiken gör fleråriga prioriteringar inom vilka områden och vilka medel som ska avsättas för investeringar baserat på ett genomarbetat fakta- och beslutsunderlag från förvaltningen.
I dagsläget är kommunens totala skuld 195 mnkr. Behov av upplåning framöver är helt avhängd
investeringstakten.
Investeringsbudgeten är numera tvåårig vilket gör att investeringsprojekten kan genomföras under 2023 eller 2024. Utifrån de senaste årens påverkan på genomföranden av projekt så finns även en stor andel investeringsprojekt som kommer behöva ombudgeteras från 2022.
Prognosen efter mars visar på att projekt om ca 15 mnkr behöver ombudgeteras till 2023. Det är dock fortfarande tidigt på året och med nuvarande leveransproblem kan det innebära att fler projekt blir fördröjda. Ett projekt som det finns stor osäkerhet kring när det genomförs är saneringen vid räddningstjänsten, där det finns 26,6 mnkr budgeterat. Projektet som ombudgeteras måste också räknas in utifrån möjligheten till att finansiera nya projekt som beviljas 2023 och framåt utan upplåning. Den beviljade investeringsbudgeten för 2022 är 112 mnkr efter en revidering som gjordes i januari. Denna nivå på investeringar ligger på en nivå som överstiger finansiering utan lån. En nivå om ca 80 mnkr är möjlig utan nyupplåning under 2022 eftersom kommunen har en god likviditet vilket beror på att ett lån upptogs om 30 mnkr i 2021 för att finansiera investeringsplanen.
Bifogat finns bilaga 4 med investeringsplan samt bilaga 5 med projektbeskrivningar, där merparten av projekten finns med.
Projektbeskrivningen är under utveckling och framtagandet av beskrivningar av alla projekt som finns i investeringsplanen pågår.
I planen för 2023 finns projekt som varit beviljade i 2022 års investeringsbudget men som blivit framflyttade till 2023. Detta gäller tre projekt:
– Hasselbackens förskola
– Kvarngården
– Släckbil Näsum
Den sammanlagda utgiften för dessa projekt är beräknad till 37 mnkr i 2023.
Investeringsplanen överstiger den nivå på självfinansiering och därmed möjlighet till investeringsnivå utan att uppta nya lån som är möjlig, vilket gör att en prioritering behöver göras. Nuvarande plan är ohållbar utifrån en finansiell ståndpunkt, den nyupplåning som skulle krävas för att finansiera nivån i planen skulle i så fall handla om en upplåning om ca en halv miljard på fyra år.
Dialogen med Kommuninvest, som är kommunens långivare, är god. Tidigare har de aviserat att Bromölla börjar närma sig ett ”lånetak”, men de senaste signalerna pekar på att avståndet till taket inte är fullt så kort som tidigare. Kommuninvest gör årliga prognoser där de ser över kommunens finansiella ställning och den senaste prognosen visade på att förutsättningarna för att låna har förbättrats.
Restriktivitet bör dock råda när det gäller nyupplåning. Särskilt vad gäller de kommunala bolagen. De kommunala bolagen bör finansiera investeringar genom egen kassa, vilket sannolikt kan ske först efter avyttringar av befintliga anläggningstillgångar samt via taxehöjningar. För kommunens del bör nyupplåning endast ske om likviditeten hotas av att nå så låga nivåer att den löpande verksamheten inte kan finansieras.
Under våren 2022 har Bevab kommunicerat att kommunen behöver utöka borgensåtagandet motsvarande den nyupplåning som krävs för att genomföra deras investeringsplan. Enligt deras underlag skulle det händla om ca 120 mnkr över en tre-årsperiod. Under maj månad kommer dialog föras mellan kommunstyrelsens presidie och bolagens presidie för genomgång av kommunens och koncernens investeringsbehov och finansiering för 2023 och framåt. Skulle kommunen bevilja ett utökat borgensåtagande minskar möjligheten till upplåning för kommunen för finansiering av investeringsprojekt som ej kan finansieras med egna medel. Kommunens investeringsbehov likt bolagens investeringsbehov är rekordhögt åren som
kommer.
Slutsats
Bromölla kommuns ekonomi måste förbättras. Investeringstakten måste minska trots samhälleliga behov om motsatsen. Om inte detta sker måste nyupplåning ske och detta strider mot riktlinjerna om god ekonomisk hushållning. Vidare måste det totala resultatet öka. Detta kan ske genom kostnadsbesparingar och/eller via en ökning av kommunens intäkter.
5.1 Uppdatering av budgetförutsättningar 2023
(Utdrag från Ekonomienhetens mejl 2022-06-03 Emma Krüger, Bromölla kommun)
Den 21/4 presenterades budgetförutsättningarna för kommunstyrelsen och utifrån stor osäkerhet i underlaget, lovade förvaltningen att återkomma med ett uppdaterat underlag efter att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterat cirkuläret den 28/4 samt ekonomirapporten den 17/5.
Det finns stor osäkerhet i prognoserna utifrån att kriget fortsatt pågår och konsekvenserna för detta är svårt att sia om. Sverige befinner sig i en återhämtning efter pandemin och antalet arbetade timmar ökar, skatteunderlagsprognoserna har därmed inte påverkats till det negativa.
Även om antalet arbetade timmar ökar är det dock fortsatt så att arbetslösheten beräknas ligga kring 7 procent framöver i Sverige. Precis som att högkonjunkturen 2018 inte fick arbetslösheten för gruppen med svag konkurrensförmåga att gå ner särskilt mycket så förutspås det inte göra det framöver heller. Till gruppen hör personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeiskt födda, personer med högst gymnasial utbildning och personer 55 år eller äldre.
Miljoner timmar per kvartal
Inflationen i Sverige och omvärlden ökar, ökningen påbörjades redan innan kriget i Ukraina
bröt ut men nådde historiska nivåer i samband med det. Riksbankens inflationsmål är 2 procent per år men låg i april 2022 på 6,4 procent. Priserna för varor och tjänster ökar inte minst på grund av utbuds och logistikproblemen men framförallt den höga energiprisinflationen har bidragit till
detta.
En konsekvens av den höga inflationstakten 2022 blir att kostnaden för avtalspensionerna ökar. Kommunen betalar för en värdesäkring av pensionsskulden som räknas som en finansiell kostnad. Denna kostnad beräknas med hjälp av prisbasbeloppet plus diskonteringsränta. Prisbasbeloppet fastställs utifrån inflationstakten i juni året innan aktuellt år. SKR bedömer att prisbasbeloppet ökar med hela 6 procent år 2023 vilket är den största ökningen på 30 år. Det kalkylerade PO-pålägget för pensionsintjänandet för de idag aktiva ökar med 3,5 procentenheter till drygt 11 procent. Omkring 2 procent av ökningen kommer från den höjda premien. Med oförändrade övriga arbetsgivaravgifter kommer det genomsnittliga föreslagna preliminära PO att uppgå till 42,7 procent. Det är en höjning med ca 3,5 procentenheter jämfört med PO-pålägget
för år 2022.
Övergången till avgiftsbestämd pension innebär att större del av pensionskostnaden utbetalas direkt. I det tidigare avtalet KAP-KL betalas premien för den avgiftsbestämda pensionen ut i mars året efter intjänandet medan i den nu avtalet AKAP-KR ska den avgiftsbestämda delen utbetalas kvartalsvis med ett halvårs eftersläpning. År 2023 blir det därmed en likviditetsmässig effekt eftersom 1,5 års intjänande utbetalas under ett år för de som tidigare varit på KAP-KL avtalet
I nedan tabell redovisas SKR:s bedömning av prisförändringar under perioden 2021-2025 i skatteunderlagsprognosen från 2021-04-28. Jämfört med PKV i februari syns kraftiga
förändringar. Syftet med dessa uppgifter är att göra det möjligt för kommunerna att räkna om löpande kostnader till fasta priser likt de kalkyler som SKR gör. I det behov som är framräknat för 2023 och framåt är ingen hänsyn tagen till denna prisförändring men enligt nedan synliggörs att kostnaderna kommer att öka med ca 5 % under 2023. PKV- Prisindex
Investeringar och finansiering
En långsiktighet i investeringsplaneringen är viktig för att skapa goda förutsättningar att bibehålla och utveckla de kommunala anläggningarna på ett ansvarsfullt sätt. För att åstadkomma detta är dialogen mellan förvaltningen och politiken viktig. Ett sätt att närma sig detta är att politiken gör fleråriga prioriteringar inom vilka områden och vilka medel som ska avsättas för investeringar baserat på ett genomarbetat fakta-och beslutsunderlag från förvaltningen.
Med ovan i beaktande har förvaltningen under våren uppdaterat och reviderat investeringsplanen samt förlängt den till och med 2030. Hänsyn måste dock tas till att alla faktorer i planen blir osäkrare ju längre ifrån dagens kalkyl vi kommer.
Omvärlden är oerhört osäker just nu vilket har synliggjorts i den ökande inflationen under året med ökade kostnader inom flera områden som påverkar kostnadsbilden för planerade investeringar framöver. En konsekvens av detta blir att färre projekt kommer att kunna genomföras inom budgeten för självfinansiering. Projekten som finns i planen behöver prioriteras om för att säkerställa att kommunen kan finansiera dem utan att öka den kommunala upplåningen ytterligare. Räntekostnaderna ökar för kommunens redan upptagna, lån och prognosen visar att dessa kostnader kommer att fortsätta öka framöver, skulle nya lån upptas så ökar räntekostnaderna ytterligare..
Med tanke på den höga kostnadsbilden kan även investeringar övervägas att skjutas upp. Det finns inget i nuläget som visar på när en avmattning kan komma, inte heller finns det garantier för att priserna kommer att återgå till tidigare nivåer.
Underlaget förvaltningen har för att göra beräkningar är inte anpassade till den. kostnadsutveckling vi nu ser.
I dagsläget är kommunens totala skuld 195 mnkr. Behov av upplåning framöver är helt avhängd investeringstakten.
